På måndag den 21:e kommer Jonas Jonasson till butiken och signerar sin bok “Hundraåringen som klev ut genom fönstret”.

Från kl 17:00 och framåt kan du komma in och möta författaren till årets roligaste bok.

När jag själv läste den fick jag höra av Magnus: -Linda, vet du om att du skrattar väldigt högt nu?

Jaja, jag får väl dämpa mig då, sa jag. Men det gick inte så bra..

Läs mer om Hundraåringen här här och här…

Och den här boken är ett perfekt julklappstips!

av Jonas Jonasson.

Nu i butiken!

Den här boken fick mig att skratta högt många gånger. Det påstår min sambo, och jag tror honom för boken var väldigt rolig. Huvudpersonen heter Allan Karlsson och ska till och bli firad på sin 100:e födelsedag. På äldreboendet där han förvaras planeras en högtidsstund med både kommunalråd och journalister på plats. Det tycker Allan är mindre kul, så han beslutar sig för att helt enkelt kliva ut genom fönstret och försvinna.

Vi får följa Allans flykt och möten med nya vänner samtidigt som han jagas av polisen misstänkt för ett par olika brott. Parallellt följer vi Allans liv från barndomen ut i vida världen fram till hundraårsdagen. Vi rör oss över hela nittonhundratalet och Allan lyckas närvara i de flesta storpolitiska händelser på ett eller annat sätt. Allan gillar att spränga saker och har nytta av det som yrke, men krig och religion tar han helst avstånd ifrån även om han utsätts för makthavare och politiker. Allan vill gärna lösa problem med en sup eller två.  Då går det ju inte att bråka, när man får en sup.

Just den här delen att Allan inte gillar politik eller religion tycker jag är så skön. Det är så befriande på något sätt att kunna sätta sig över alla mänskligt skapade skillnader oss emellan. Vi är ju alla rätt så lika innerst inne. Varför lägga tid på att bråka om saken?

Huvudpersonen råkar ofta hamna i svåra situationer men äger den goda förmågan att improvisera, anpassa sig och fatta snabba beslut medan kulorna ryker över huvudet. Allan blir mer och mer en överlevnadhjälte ju mer man läser om honom och i slutet är det självklart att han som har haft ett så färgrikt liv inte ska sluta sina dagar på ett äldreboende. Förmågan att anpassa sig efter resans gång är kanske det som utvecklar oss mest av allt?

Boken gjorde mig mycket glad. Resan genom hundra år lärde mig rent av lite mer historia?

Det jag skrattade mest åt var: den sköna, elefanten Sonja, Herbert Einstein, Stalin och Ranelid. Kan förresten en elefant simma 2 1/2 km?

Boken rekommenderas varmt.