Bombyx är skriven av Anne Rambach och jag läser på baksidan av boken att det är hennes nionde bok. Gud, vad spännande den var. En riktig thriller.

Huvudpersonen som heter Diane Harpmann är journalist med tungt personligt bagage. Hon bryr sig inte om hon lever eller dör. Eller rättare sagt: hon har dåligt samvete för att hon överlevde. Under en fotografering på restaurang Bombyx i chinatown blir Diane inblandad i en eldstrid där hon undkommer med nöd och näppe tack vare sin träning i aikido och med lite hjälp.

…”Men än var timmen inte slagen. Ur skuggan bakom gonggongen kom madame Phan-Thong smygande. Hon rörde sig tyst längs den bombarderade väggen mot den enda stolpen som inte var söndersmulad. Hon grep tag om något Diane trodde var ett skynke och ruskade det häftigt. Tyget fick liv, vred sig, svällde och förvandlades först till en pelare och sedan en strömvirvel. Sidentyget visade sig vara levande – det var i själva verket en klase av hundratusentals fjärilar som hade befriats av den ganla damens skakning och förvandlats till ett vilt fladdrande moln av orangeförgade vingar med svarta vingribbor. Fjärilstöcknet var så tjockt och färgrikt att människogestalterna försvann som bakom en tät förblindande slöja. Vingslagen piskade mot Dianes ansikte, hår och kropp. Den sista skottsalvan hördes knappt översuset från Monarkfjärilarnas vingar. Det dallrade ett ögonblick innan de skingrades och en efter en återtog sina platser och ordnade in sig i en ny klase. Snart fanns det inte mer än en handfull Danaus Plexippus kvar i luften som skänkte en gnutta färg åt förödelsen. Sikten var fri igen. Diane stod vid avgrundens brant med ett söndersmulat räckte vid fötterna. Nedanför hade polisen börjat undersöka brottsplatsen.” …

Diane börjar undersöka vad som egentligen hände på Bombyx och hamnar givetvis i farligheter. Hon har hjälp av sin väninna Elsa och redaktionen på tidningen där hon jobbar. Men egentligen är hon ensam i sin egen bubbla och gör vad hon själv tycker ska göras. Om jag får lov att jämföra henne med någon annan kvinnlig personlighet så är det Lisbeth Salander som ligger nära till hands, och kanske ännu närmre Eve Dallas från J.D Robbs böcker.

Boken utspelar sig i många spännande miljöer i Paris, allt från botaniska trädgårdar till skumma bakgårdar och bikaraktärerna är många. Genom all action och farlighet blir jag buren framåt av det vackra språket i boken som ger en mjuk kant åt annars mycket hårda händelser.

Bombyx var en väldigt spännande bok att läsa och jag kommer att genast skaffa den fristående uppföljaren: En doft av ondska som ska komma ut när som helst i dagarna.

Linda