av Ann Heberlein

Finns godhet? Finns ondska? Finns det i så fall onda och goda människor eller enbart onda och goda handlingar?

Ann Heberlein undersöker och ifrågasätter våra föreställningar om ondskan. Hur ska man kunna förstå personer som Anders Eklund och Josef Fritzl som fullt medvetande begått avskyvärda handlingar mot barn? Hur ska man se på barnen som själva blir förövare? Hur var Förintelsen, ondskan institutionaliserad, överhuvudtaget möjlig? Och varför begås de flesta onda handlingar av män?

Heberlein menar att ondskan inte alls är obegriplig. Den har sitt ursprung i ojämlikhet och utsatthet och hämtar näring ur människors rädsla och maktlöshet. Det enda obegripliga är vår ovilja att göra mer för att stoppa den.

Blake Charlton har skrivit en fantastisk bok och inte bara på grund av att han är dyslektiker. Nej, detta är  en bok som tilltalar alla som älskar fantasy. Men det är också en bok om en ung lärling som lider av “cacography”.  Vad är då detta? Jo, kakofoni, missljud, har kanske de flesta hört talas om. Kakografi kommer också från grekiskan och betyder dålig (kako’s) och skriva (grafein), alltså felaktig skrivning eller felaktig stavning. Jämför detta med dyslexi som är läs och skrivsvårigheter.

Huvudpersonen, Nicodemus Weal, som är en spellwright, lider alltså av kakografi – i vardagligt tal skulle vi kanske säga dyslexi – och eftersom han kan och förstår magi så har han ett extra stort handikapp. I världen vi lär känna i Spellwright fungerar magin genom att ord bildas i musklerna som sedan kastas mot något – eller någon – för att ge önskad effekt. Detta kallas spellwrite.

Om man då, som Nicodemus, har problem med stavningen så kan det ge katastrofala följder.

Man kan alltså säga att detta är en bok om en dyslektisk person och om dyslexi generellt. Men det är så mycket mer än det.

Detta är en mycket, mycket bra bok. Jag älskade den och jag lider inte av dyslexi. Men flera personer som jag har talat med gör och blev otroligt intresserade av boken. Alla höll med mig om att detta är en fantastisk bok.

Och alla vi som redan har hunnit läsa den kan glädjas åt att det kommer fler böcker. Nästa bok i serien heter Spellbound.

av Monica Braw

Trollsländans land är ett urgammalt namn för Japan. Liksom trollsländan är Japans historia både skimrande vacker och grym. Nu presenterar Monica Braw, fil.dr. i japansk historia, tidigare Svenska Dagbladets korrespondent i Tokyo och en av Sveriges främsta japanexperter, på ett personligt sätt ny forskning och egna reportage om kejsare, samurajer, munkar, kvinnor, bönder, stadsbefolkning och poeter. Ett axplock: -Det stängda Japan under 250 år är en sanning med stor modifikationtion. -Japans utveckling är inte isolerad utan har alltid varit nära förbunden med omvärlden. -Under Tokugawa-tiden, då shôgun, samurajledaren, regerade, sjöd samhället av förändringar och förhoppningar, trots att det kallats förstelnat. “Trollsländans land” ger överraskande vidvinkelperspektiv på Japan och japaner från stenåldern till Meijirestaurationen 1868. Resultatet blir en ny Japanbild.

av Jan Resare

Svenskt bistånd bidrog till att ANC i början på 1990-talet vann sin kamp för ett demokratiskt Sydafrika. Men bara några år senare, i samband med en stor vapenaffär 1999, medverkade den svenska regeringen, näringslivet och fackföreningsrörelsen till att allvarligt skada det sydafrikanska folkstyret. I det avslöjande reportaget Mutor, makt och bistånd ges en helt ny och mindre smickrande bild av Sverige, det land som brukade betraktas som jordens goda samvete.

Ett smutsigt spel ledde till att Sydafrika köpte Jas-flygplan i stället för att satsa på nödvändiga sociala reformer och aidsmedicin. Saab, den brittiska vapengiganten BAE och Sveriges regering tog hjälp av en ökänd diamantsmugglare för att förmå Sydafrika att välja Jas. Bevismaterial tyder på förekomsten av grov korruption och mutor, men ingen har dömts och flera utredningar har lagts ner …

Människor och alver går inte så bra ihop. Och en halvt mekanisk människa som ska jobba tillsammans med en envis och kaxig alv kan ju inte gå så bra … Eller?

Nåja, detta är inte det mest udda i Keeping It Real. Här dyker faeries, elementarer, referenser till ny och gammal rockmusik, drakar(!) och en massa annat kul upp. Sex? Naturligtvis.

Jag läste en annan referens till den här boken: Justina Robson måste haft otroligt kul när hon skrev den här boken.

Detta är första delen och de två andra delarna har varit hur populära som helst och nu kommer det en fjärde del.

Jag tänker lite på James Camerons Avatar när jag tänker tillbaka på vissa delar i den här riktigt underhållande boken.

Nåja, det är kanske inte alla bokhandlares dröm, men jag skulle väldigt gärna vilja göra detta.

Nene Ormes bok Udda verklighet är en riktigt, riktigt bra bok som utspelar sig i Malmö. Jag är kanske lite partisk eftersom jag har bott större delen i Malmö. Och dessutom läst fantasy sedan slutet av sjuttiotalet.

Är det så länge sedan ..?

Men man behöver inte bo eller ha bott i Malmö för att gilla Udda verklighet. Det här är en bok jag kan rekommendera för alla som gillar fantasy, coola karaktärer, fantastiska miljöer – jodå, de finns i Malmö – spänning och humor.

Imorgon ska jag åka ner till Malmö för att träffa Nene på en Smyg-släpp-fest och gratulera henne.

Det är hon verkligen värd. Vem vet, jag kanske kan få en autograf?

Och jag ska fortsätta skriva på mina kafferaster.

Kan det vara så? Jag vet inte.

Det är kanske så att man läser mer och oftare – kanske på grund av nyhetens behag – och därför uppfattar det så att man läser ut fler böcker på mindre tid än normalt.

Jag läste för länge sedan om ett speciellt text/läsprogram som visar ett ord i taget i mitten på skärmen som tydligen skulle kunna öka läshastigheten.

Men med en läsplatta är texten likadan som en bok. Förutom att man då naturligtvis kan ändra storleken. Och det kan ju naturligtvis påverka läsbarheten och därmed också hastigheten.

Vad säger ni som provat på?

Tycker ni att ni läser snabbare?

Jag hade dragits till den bland annat på grund av omslaget och den lilla raden längst ner som sa: “Grabs at the reader with hooked talons” Eoin Colfer.

Och eftersom jag älskar Eoin Colfer och hans serie om Artemis Fowl ville jag gärna se vad detta var för något.

Den boken gjorde mig inte besviken och nu har jag läst den andra boken av F.E. Higgins: “The Bone Magician”. Detta är inte en sequel, eller ens en prequel, utan som Higgis själv förklarar, en “paraquel”. En historia som utspelar sig samtidigt som den första.

Den handlar om Pin (kort för Crispin) Carpue och hans jobb som snickare och övervakare av döda hos begravningsentreprenören Mr. Gaufridus. Det är vid ett sådant tillfälle av övervakande – av den nyligen avlidna Sybil – som han blir vittne till en märklig händelse. Tre personer smyger in. En ung kvinna och en äldre man som uppväcker den döda Sybil så att den tredje mannen ska kunna få förlåtelse av den döda.

Den unga kvinnan Juno Pantagus och hennes fabror, Benedict Pantagus, Bone Magician, är bara några av en märkling samling karaktärer i denna historia. Vi hittar Beag Hickory, en potatiskastande dvärg, Aluph Bunscombe, en belevad man från andra sidan floden som kan tyda knölarna på folks huvuden. Vidare har vi Deodonatus Snoad, lika ful som The Gluttonous Beast, Constable Coggley och naturligtvis en mördare. The Silver Apple Killer.

Denna mördare slänger ner sina offer i den vidriga stinkande floden Foedus som delar staden Urbs Umida i en södra och norra del.

Det låter märkligt och det är det. Higgins sprudlar av fantasi som man gärna rycks med av.

Jag älskar det.

Eslövs bibliotek har lånat ut eböcker i många år, men nya frågor dyker upp från kunder som nu istället lånar dessa till sina läsplattor. Därför ville de redan kunniga bibliotekarierna utbilda sig ytterligare.

I förrgår besökte så jag och min kollega Kenneth biblioteket och pratade i en och en halv timme (jag hoppas att de fick tid över att ta upp de andra sakerna som stod på schemat).

Det var i alla fall en mycket trevlig morgon med prat, frågor, diskussioner och siande om framtiden.

När vi, jag och Kenneth, igår stod och pratade med ett par av våra stamkunder i bokhandeln, dök det plötsligt upp ett bud med blommor.

Nyfikna som vi är packade vi naturligtvis genast upp paketet och se här vad vi fick:

Det är sådant här som gör det så kul att jobba i en bokhandel.