Förutom sitt jobb som journalist på Sydsvenskan i Malmö så har Mikael även skrivit en del deckare. Men nu i början av augusti kommer han istället med en humoristisk roman. Det här är en rolig och lättläst bok som jag verkligen kan rekommendera.

Även om Göran Borg till en början inte gillar Indien när han kommer dit så växer hans intresse och kärlek för landet. Till saken hör ju en vacker skönhetssalongsföreståndarinna. Som i och för sig är gift …

Karriären har gått i stå för Göran Borg. Hårfästet klättrar målmedvetet uppåt och byxlinningen spänner över magen. Sina vuxna barn träffar han bara sporadiskt och nu lär det dröja, eftersom de ska på semester till Thailand med sin mamma och hennes nye man. Ett tröstlöst vinterregn vräker ner över Malmö och Göran undrar om livet kan bli mycket värre. Det kan det. Man kan till exempel få sparken, luras iväg på en charterresa till Indien, drabbas av galopperande turistdiarré och lämnas ensam att dö på ett sjabbigt hotellrum i Jaipur. Men så knackar det på dörren och in stiger Yogi, indisk textilexportör i sina allra bästa och mest underbara år – om han får säga det själv. Yogi tar med Göran på en yttre och inre resa till Indiens myllrande huvudstad New Delhi. Delhis vackraste händer är en lika rolig som drabbande bok om hur det överrumplande mötet med Indien tvingar en bitter medelålders man att omvärdera både sig själv och sin syn på andra.

På tal om debut så kan vi tipsa om ett par stycken debutromaner som dykt upp den sista tiden.
Glöm inte bort att Du kan få en kopp kaffe när du handlar en bok på Billingska Bokhandeln.

Vi ses!

Nästan hemma av Jean Kwok
När Kimberly Chang och hennes mor emigrerar från Hongkong till slummen i Brooklyn, inleder den unga flickan snart ett dubbelliv: lysande mönster – elev på dagen och sin mors hjälpande hand i textilfabriken i Chinatown till sent på kvällen. Hon gör sitt yttersta för att dölja den svåra sanningen om sin tillvaro den ofattbara fattigdomen hon lever i, familjens framtid som vilar på hennes axlar och den hemliga förälskelsen i en av pojkarna på fabriken, som dock varken delar hennes begåvning eller ambition. Kimberly slits mellan två vitt skilda världar och måste lära sig att balansera de olika roller som krävs av henne. Till slut blir hon tvungen att välja.

Jean Kwok, som själv emigrerade från Hongkong som barn, berättar en historia om att växa upp mitt emellan två kulturer, omgiven av ett språk och en kultur som man bara delvis förstår. Nästan hemma är en rörande och humoristisk roman om prövningar och triumfer, hjärtesorg och kärlek och om allt annat som kan gå förlorat i översättning.

De hemlösa av Yiyun Li
Det är mars 1979 i en kinesisk provinsstad. Familjen Gu samlas vid frukosten den dagen då dottern Gu Shan ska avrättas för kontrarevolutionära aktiviteter.
Fadern kan inte förstå varför hon utsatt sig själv och sin familj för detta. Modern blir allt mer håglös i sin förtvivlan över att behöva mista sitt enda barn. Nere vid floden samlas samhällets olycksbarn: pojken Tong, krymplingen Nini, som lever på att stjäla kol, och den märklige Bashi som drömmer om att en dag få sin egen “barnbrud”. Men där skymtar också reportern Kai, som tidigare var barnstjärna och numera har känningar hela vägen upp i den politiska hierarkin. Och sakta men säkert närmar sig tidpunkten för Gu Shans offentliga avrättning på torget.

Yiyun Li väver samman några fantastiska levnadsöden i en tid präglad av förtryck och förnuftsvidrig politik. De hemlösa är hennes uppmärksammade och prisbelönade debutroman, av många jämförd med Båten av Nam Le.

Repetitionen av Eleanor Catton

Prisbelönt och hyllad debut
När det uppdagas att en flicka vid en high school haft ett förhållande med en medelålders lärare är skandalen ett faktum och händelsen får ödesdigra konsekvenser för både lärare, elever och föräldrar.
Flera av eleverna tar regelbundna saxofonlektioner, och något hos den vassa saxofonlärarinnan får tonårsflickor att börja tala och berätta vad som händer i skolan och i deras liv. Lektionerna blir biktstunder och på flickskolan Abbey Grange kan det behövas. Isoldes äldre syster, Victoria, har haft en sexuell förbindelse med en mycket äldre lärare på skolan. Var det ett övergrepp eller en kärleksrelation?
Isolde befinner sig plötsligt i oönskat fokus på skolan men står samtidigt som vanligt i skuggan av sin storasyster. När hon får upp ögonen för den tuffa, lockande Julia blir allting än mer komplicerat. Samtidigt blir skandalen det givna ämnet för årets stora uppsättning på stadens teaterhögskola. Föga anar den tafflige och oskuldsfulle Stanley vad repetitionerna kommer att leda till. När han, ovetande om vem hon är, börjar träffa Isolde är han med ens dömd att hamna i mer dramatiskt klister än han någonsin kunnat vänta sig av sitt annars så menlösa liv.
Men är det så att Isolde, Stanley och alla de andra bara spelar olika roller i en avancerad lek med berattarstrukturer och brytpunkter mellan skadespel och verklighet, sanning och logn?

Mottagandet av Repetitionen runt om i världen har varit strålande och romanen har vunnit The Betty Trask-award, the 2007 Adam Award och blev nominerad till The Orange Prize.

Och jag kan avslöja att det dyker upp titlar av bl.a. Anna Jansson, Donna Leon, Simon Beckett, Arne Dahl, Jan Mårtenson bara för att nämna några.

Men inte riktigt än…

Jag är nämligen inte färdig!
Bilder ska hämtas, sorteras och text ska skrivas och placeras på rätt plats.

Så fram tills jag får ordning på allt det tekniska så är här några små, små bilder som du kommer att få se betydligt större om ett litet tag. Tillsammans med vad dessa spännande böcker handlar om.

Tack vare vårt fiffiga kassasystem, Mynta, så är det en barnlek.

Och idag hade det dykt upp ytterligare 3 nya ebokstitlar.

Men det som gör det så speciellt att jag var tvungen att filma det hela, är att två av dem är av en utländsk författare. Och inte vilken som helst:

http://www.youtube.com/watch?v=Wb-yXJc4uD0

“En dag var vår blå Saab utbytt mot en guldfärgad Ford Fairlaine av sextiofyra års modell. Den svenska lite sura doften hade bytts ut mot en mera plastig amerikansk. Vi var de enda som hade en amerikanare på gatan. Att sitta i bilen kändes som att vara i en agentfilm. Man kunde skjuta iväg raketer med cigarettändaren och radion såg ut som en polissändare. En dag när jag satt själv bakom ratten och jagade en bov fastnade tutan och det gick inte att få den att tystna. Pappa bar mig, som var livrädd, ut ur bilen och sa att det inte var något som gått sönder. Den sommaren åkte vi iväg i Fairlainen – inte på min längsta, men viktigaste resa – över alperna, söderut.
Sedan den resan var inget mera sig likt. På hösten sålde pappa Forden och köpte en Volvo. Då brydde jag mig inte längre.
Det mesta som jag har sett efter det har varit som ur ögonvrån, det har passerat utan att jag riktigt tittat till.
En dag satte jag mig ner och började skriva.
Jag skrev för att försöka förstå den där luftfärden, när jag sträcks över från en famn till en annan och i den nya famnen får jag ett namn och en adress. En av alla adresser jag sedan sökt i fyrtio år.
Det är nog därför jag har skrivit boken.”
Michael Nyqvist

Eldritch Swan är en död man. Det är i alla fall vad hans brorson Stephen alltid fått berättat för sig. Tills den dag Eldritch vandrar in i hans liv efter 36 år i ett irländskt fängelse. Farbrodern menar att han är oskyldigt dömd, men vägrar att avslöja några detaljer.
När en advokat besöker dem med en märklig förfrågan dröjer det inte länge förrän Eldritch och hans skeptiske brorson reser till London för att se en prestigefull Picasso-utställning. Där börjar en resa som tar dem tillbaka till andra världskriget och mysteriet kring fängslandet av Eldritch.
Men att nysta i det förflutnas mörka hemligheter, familjeband och svek visar sig snart bli en farlig jakt för Eldritch och Stephen. Någon gör allt för att hindra sanningen från att komma fram – till vilket pris som helst …

För glömda synders skull får världspremiär på svenska 2009 och släpps i Storbritannien 2010.

Ingrid som ibland tittar in i butiken har läst “Ödets Hav” av Elisabeth Nemert och tyckte att den ska jag rekommendera här i bloggen. Nu blir jag ju själv ganska sugen på att läsa den själv…

Vi har tidigare haft Elisabeth Nemert på besök hos oss i butiken. Kanske var du här och träffade henne?

En spännande och inträngande skildring av livet på Gotland under 1300-talet, om livets oförutsägbarhet, om civilkurage och mod och kärlekens helande kraft.

Med ett öronbedövande rytande vräkte sig vinden mot fartyget som hjälplöst kastades runt bland de höga grå vågorna. Hon stod i skeppets för och såg ut över det upprörda havet. Hon var på väg bort, bakom henne fanns allt det som hon en gång hållit av, framför henne fanns bara ovisshet. Och inne i hennes kropp växte ett barn för vilket hon bara kunde känna hat och ovisshet.

Den unga Aurora Eken hade fått allt hon kunde önska sig. En redbar make och ett gott liv på gården Hästnäs. Som genom ett under hade hennes familj skonats från Digerdöden som hade drabbat så många av Visbys invånare nio år tidigare. Då hade döda kroppar kantat gatorna och likbålen brunnit dag och natt.

Elin Persdotter föddes uppe på Klinten där Visbys fattiga befolkning trängdes. När döden skördade hela hennes familj stod hon utblottad och ensam i livet utlämnad till andra människors välvilja och barmhärtighet. Som piga på Hästnäs hos Auroras familj hade hon till slut fått mat och husrum och en säng att sova i.

När Gotland invaderas av den danska armén kommer förräderi och svek att dela gotlänningarna i två läger. På Hästnäs blir livet aldrig mer detsamma och de båda kvinnorna  tvingas ut i världen mot ett okänt öde.

Elisabet Nemert är en högt älskad författare. Hon har en oöverträffad förmåga att förena en spännande intrig med ett djup och en livsvisdom som gör läsningen till något långt utöver det vanliga. Detta är hennes femte roman efter publikframgångarna Bortom stjärnan (2002), Den vita liljan(2003), Rovfåglarnas tid (2005) och Vindarnas ö (2007).

Oj vilken bok! 741 sidor i pocket. Bara det en bedrift för läsaren.

Boken har legat ett tag här brevid mig på mitt lilla soffbord. Jag tittar på den ibland och tänker på hur gärna jag vill skriva om den men hejdas av att det känns svårt. Svårt att tåta ihop ett par få rader om denna bok, gigantisk till sin storlek och förundransvärd till sitt innehåll.

Fågeln som vrider upp världen är en stor bok. Den handlar om en simpel historia om man tittar till handling och händelseförlopp. Men den innehåller också religion, mysticism, jordnära mänsklighet, historieskildringar, en deckarhistoria, ett alice i underlandetförlopp, mänsklig grymhet, vackert poetiskt språk och brutal klarhet och enkelhet.

Hur beskriver man det i en enkel bloggpost? Hur ska jag gå till väga?

Därför har jag väntat och låtit den sjunka in lite i mitt medvetande. Jag gillar det, att få saker ligga och mogna i mig tills jag hittar ett lugn, en ro. Fattade jag vad boken handlade om egentligen? Eller såg jag bara en liten del när jag läste? Fanns det flera lager att upptäcka?

Så kan jag tänka efter att jag avslutat en bok. Och gärna får det gå lite tid. Hur ska man kunna ha en åsikt om någonting om man inte tänker efter? Vissa rusar ju fram och har åsikter om ALLTING. Det tror jag inte man kan egentligen.

Boken handlar om Toru Okada. Han är japan och bor tillsammans med sin fru Kumiko. Deras katt har försvunnit och Kumiko oroar sig för katten som funnits med i deras relation sedan tidigt stadium. Katten togs om hand om och var herrelös och hjälplös precis som ett litet barn.

Katten är borta och påminner Kumiko om den tiden som förhållandet var nytt och hoppfullt. Toru blir ombedd att gå ut och leta efter katten i grannskapet och går ut i gränden och hittar ett ödehus som är hemsökt och han träffar en ung granne som berättar sin historia för honom.

Toru är arbetslös och går hemma och liksom laddar för något annat och vet inte riktigt var han ska ta vägen, vilken inriktning hans liv ska ta. Han bekymrar sig inte så mycket för det. Kumiko jobbar och han har ett litet sparkapital.

Sen försvinner Kumiko plötsligt en dag, hon kommer inte hem från jobbet. Toru vet inte vad han ska tro, har hon lämnat honom för en annan man?

Dagarna går och Toru funderar och försöker förstå. Fastän han är väldigt jordnära och vardagligt förankrad i verkligheten så finns det en ödestro och ett övernaturligt inslag i hans tänkande. Han försöker bryta sig igenom dimman i det han inte kan förstå för att kunna “rädda” eller få tillbaka sin fru. Den här dubbla sidan av Torus personlighet och hur handlingen spinner vidare är förtrollande för mig som läsare. Jag dras till boken och vill veta, vad, vad är det egentligen som har hänt.

Många kapitel svävar ut och leder läsaren genom skildringar av den japanska invasionen av Kina och meningslösa krigshistorier där män (och säkert kvinnor ) bara lydde order och gjorde absurda ting. Bokens deckarhandling liksom stannar upp för att berätta en annan historia i lugn och ro. Jag känner här en berättarstil så som man inbillar sig att den muntliga berättartraditionen skulle kunna ha sett ut där folk ger sin historia till sina efterkommande i sakta mak vid en lägereld.

Jag som läsare får ge mig tid helt enkelt att rida ut de mil som berättandet för mig genom det kinesiska fastlandet.

Bildspråket är också fantastiskt. Toru vill som sagt gå till botten med vissa saker för att förstå varför hans fru lämnade honom hastigt och helt oväntat. Vad gör man då om man vill gå till botten? Jo, man går ner i en torrlagd brunn för att tänka.

Tänk dig själv att gå ner i en tom brunn. För varje steg neråt, tystnar världen ovanför mer och mer. Det blir mörkare och mörkare. Till sist kan du inte se din egen kropp, och mörkret omsluter dig.

Tystanden trycker mot dina tinningar och paniken kommer. Pulsslagen bultar mot bröstbenet och det är svårt att andas, det känns som att dra in luft i kroppen kräver ofattbar ansträngning. Du håller upp din hand framför dig men kan inte se den. Du finns inte. Du känner på din kropp och övertygar ditt sinne om att du faktiskt(hallå!)finns till.

Sedan, plötsligt infinner sig ett lugn. Kroppen slappnar av och det är skönt att befinna sig där i mörkret. Du är ett med tillvaron och mörkret är inte skrämmande , inte en fiende längre utan en lugn vän som har funnits där för alltid.

Där i lugnet är det lättare att se klart, att tränga igenom den osynliga barriär som hindrar i vanliga fall för djupare insikter.

( det här är mina egna ord om boken, men det var ungefär likadant beskrivet )

Senare i handlingen kommer katten tillbaka och får ett namn, “Makrill” och Toru träffar många spännande människor på sin väg. Till sist förstår han varför hans fru har lämnat honom och historien trappas upp i tempo och spänning. Han ska rädda henne men glömmer bort att han blivit spådd sedan tidigare att se upp för vatten. Det tycktes obegripligt just då, men när brunnen börjar fyllas med vatten blir det väldigt problematiskt och blött. Hur ska det gå?

Visst låter det helt galet?

Jag rekommenderar dig verkligen att läsa “Fågeln som vrider upp världen”. Det är en annorlunda och helt fantastiskt bok. Eller läs någon annan av Haruki Murakamis böcker, “Norweigian Wood” eller “Kafka på Stranden”.

Det är en upplevelse.

Linda

Man tror man ska ha en historia så har man en annan. Det är några år in på 2000-talet, Johanna växer upp, bor med Solveig bredvid Randskogen som gränsar till det fina, inhägnade bostadsområdet Rosengården 2 i närheten av Vinterträdgården. Vinterträdgården med sina berättelser från trakten och sitt speciella ljus, och Randskogen, inte stor, men ändå för Johanna, en hel värld.
Och Johanna som står i Randskogen, ser upp mot Bäckströms hus i Rosengården 2. Högt över stängslet reser det sig. Det är där Ulla Bäckström bor i vindsvåningen allra överst, i ett rum som hon kallar för “Glitterscenen” bland alla sina scenkostymer, alla manuskripten. Ulla i många olika skepnader, roller, bl.a. som den amerikanska flickan, som bygger på en gammal historia om ond bråd död som en gång utspelade sig i trakten. Fast kanske är det bara fantasier, en dröm, en föreställning.
För allt det där av berättelser, dagdrömmar, musik övergår i något annat, i verklighet och rått.
När Johanna några år senare möter Ulla Bäckström i Randskogen är hon rädd. Hon har varit i Vinterträdgården och träffat någon. “Hon berättar konstiga saker om det där gamla, Pojken i skogen, den amerikanska flickan, allt det där. Och jag försöker säga åt henne att jag inte längre är intresserad av det.”
Men några dagar senare är Ulla död.
Och ett annat mönster framträder, som för Johanna till rädslan och sätter allt i gungning.

“Glitterscenen” är en fristående fortsättning på “Den amerikanska flickan” belönad med Augustpriset år 2005.